Åre, med kärleksbett återigen…

Nu har det gått många år sedan man hoppade upp på cykeln i Åre.
Att man kommer ihåg de kända lederna med namn och någon feature helt klart men oj, vad jag inte var med på vad som komma skulle. Man kan säga att jag var måttligt besviken på mig själv efter en ganska hård krasch i stenarna på Easy Rider-leden. Alla kläder, hjälmen och mobilen fick skador. Mobilen dessvärre med alla bilder från resans gång var helt svart så det blev mobilfritt resten av helgen, vilket var nyttigt i sig. Men helt klart en tankeställare, man är inte i samma form som man var senast man besökte Åre.

Tänk er denna känsla. Att sitta här i bilen, 14 år gammal, på väg till tävlingen. Regnet öser ner och förhållandena försämras för varje minut som går. Det osar nervositet av killen som sitter och laddar mentalt för att genomföra detta. Som bonus på det så är det årets första tävling.

Han körde ett träningsåk på morgonen innan kvalet för att se hur banan förändrats med regnet. Det var såklart inte en så positiv kille som kom ner för backen men vi försökte peppa för att nerverna som låg utanpå kläderna skulle försvinna.

Han kan skatta sig lycklig som har stöttande föräldrar som motiverar grabben att komma ut och utmana sig själv. Att få leva ut sina drömmar och få uppleva äventyr. Lyckan kanske inte tränger igenom den nervositet som utstrålar denna dag men i framtiden så kommer detta högst troligt uppskattas.

I bussen på vägen hem igen mot Värmland så tänker jag på att det varit en lyckad helg, väldigt lyckad helg. Personligen var jag lite besviken på mig själv för att jag ramlade, skrotade hjälmen och mobilen men ändå tacksam samtidigt. Det kunde ha slutat så mycket värre, sitter jag här just nu och skriver med blåmärken som växer fram mer och mer.

Lennox avslutade tävlingen helskinnad och vann över nervositeten som alltid kan påverka negativt eller positivt. Det beror på hur man förhåller sig till det och jag tycker killen gjorde ett fantastiskt jobb att hantera det.

Tack för detta äventyr!

Nu ser jag fram emot att bli inbjuden till nästa äventyr för detta är riktigt roligt igen. Att få skapa minnen och dela med sig.